Enligt Världshälsoorganisationen WHO orsakar ohälsosam livsstil 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna. Förändring av levnadsvanor kan förbättra hälsan och minska riskerna för sjukdom.
I Stockholms läns landstings egen Folkhälsorapport 2015 framgår att rökning, dåliga matvanor och bristande fysisk aktivitet ger upphov till olika livsstilssjukdomar bland befolkningen. Segregation och geografiska skillnader nämns som två orsaker till att hälsoläget varierar hos länets befolkning.
Det vi i funktionshindersrörelsen också vet, från den rapport landstinget gav ut 2011, är att det är hela tio gånger vanligare med ohälsa bland personer med funktionsnedsättning, än hos befolkningen i övrigt. Landstinget måste ta arbetet med att förbättra hälsoläget för personer med funktionsnedsättning på allvar.
Det finns i dag tre hälsomottagningar i Stockholms län – i Södertälje, Handen och Järva – som erbjuder stöd för livsstilsförändring. Dessa ska nu enligt ett tjänstemannaförslag läggas ned. Ett förslag som skulle ge cirka 22 miljoner i besparing. Vi menar att det är en mycket kortsiktig besparing, som kommer att ge konsekvenser för människors hälsa, inte minst bland personer med funktionsnedsättning. På sikt kommer en nedläggning leda till att allt fler blir sjuka och resultera i högre kostnader för sjukvården. I stället för att lägga ned hälsomottagningar borde denna verksamhet byggas ut, och omfatta fler.
Att erbjuda hälsomottagningar ser vi som ett viktigt led i att erbjuda jämlik vård och som en del i arbetet med att förbättra folkhälsan även för personer med funktionsnedsättning. Landstinget ska erbjuda sina invånare hälso-och sjukvård, och då behöver landstinget ta ansvar även för förebyggande satsningar på hälsa.
“Att hälsoarbetet ska rymmas på vårdcentralerna är inte realistiskt.”
Vi möter dagligen människor som drabbats av exempelvis hjärt- och/eller lungsjukdom. Många av dessa hade klarat sig från sjukdomar om de hade fått hjälp att i tid förändra sina levnadsvanor. Det är svårt för människor att göra livsstilsförändringar, även om man vill, och stöd för detta kan inte nog understrykas.
Att hälsoarbetet ska rymmas på vårdcentralerna är inte realistiskt – det var just därför hälsomottagningarna startade. Många av oss som har varit i kontakt med vårdcentralen har fått frågor om vikt, motion, rökning och alkoholkonsumtion. Frågorna har ställts men sedan händer inget.
Liberala landstingsrådet Anna Starbrinks presschef säger i Svenska Dagbladet den 22 oktober att för få patienter har remitterats till hälsomottagningarna. Vi saknar en analys över varför så få personer besöker mottagningarna. Känner invånarna till att de finns? Känner personalen inom landstinget till att de finns? På samma sätt som remisstvånget har tagits bort när det gäller att få hjälp av en fysioterapeut borde det inte heller krävas en remiss till hälsomottagningarna. Det skulle bespara sjukvården administration och ge effekt på folkhälsan.
En nedläggning av hälsomottagningarna är ett kortsiktigt ekonomiskt agerande, som inte har stöd i forskningen och som kommer att ge stora konsekvenser för många av våra medlemmar. Vårt budskap till landstingets politiker är enkelt: lägg inte ned hälsomottagningarna – bygg ut! Ta frågan om hela befolkningens hälsa på allvar.
Annika Hässler, ordförande HSO i Stockholms län
Maud Molander, ordförande Länsföreningen HjärtLung Stockholm
Kristina Törnblom, ordförande Neuroförbundet Stockholms län
Birgitta Rehnby, ordförande Mag- och tarmföreningen i Stockholms län
Åsa Rustas, ordförande Hälsa oberoende storlek, HOBS, Stockholms län
Stig Nyman, ordförande Storstockholms diabetesförening
Lars Ettarp, ordförande Psoriasisföreningen i Stockholms län
Håkan Mandahl, ordförande Länsföreningen för stroke i Stockholm
Katja Vatanen, ordförande Endometriosföreningen Sverige
Berit Magaard, ordförande Storstockholms epilepsiförening
Andreas Knutsson, ordförande Stockholms stamningsförening