Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som orsakar smärta, stelhet och i sin allvarligaste form, rörelsehinder. Sjukdomen skiljer sig väldigt mycket från person till person. Den kan vara mild, övergående och drabba ett fåtal leder. Den kan också, i vissa fall, vara mycket aggressiv och drabba ett flertal leder. Cirka 40 procent av alla som har psoriasis får problem med lederna i någon form. Psoriasisartrit kan i vissa fall likna ledgångsreumatism, gikt, fibromyalgi och artros. Insjuknandet kan ske i alla åldrar men är vanligast mellan 30 och 55 år.
De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är man blir stel. Man kan få ont både i rörelse och i vila. Lederna kan vara svullna och man kan känna ömhet över ledkapseln och muskel- och senfästen. Det är heller inte ovanligt att man blir trött ända in i märgen. Inflammationen kan sitta i en eller ett par leder, men det är vanligare att fler leder är inflammerade. Lederna kan i vissa fall angripas och brytas ned av sjukdomen, så kallad leddestruktion, och om sjukdomen förblir obehandlad kan det då leda till funktionsnedsättning och funktionshinder.
Diagnos
Det är viktigt med en tidig diagnos av psoriasisartrit för att bromsa sjukdomsutvecklingen. Upplever man svullna leder är det angeläget att få läkarhjälp och remiss till en reumatolog.
Det kan vara svårt, speciellt i tidiga sjukdomsstadier, att särskilja psoriasisartrit från andra reumatiska sjukdomar. Oftast får läkaren bäst vägledning genom att noga lyssna till patientens beskrivning av sina besvär.
Diagnosen ställs med hjälp av sjukdomshistoria (har någon i familjen eller du själv hudpsoriasis), en noggrann hud-, led och nagelundersökning (har du små gropar i naglarna), vissa laboratorieundersökningar (se nedan) samt röntgen av de drabbade lederna. Svullna fingrar och tår, s k korvfingrar eller korvtår är också vägledande för diagnosen.
Det kan vara bra att känna till att de blodprov som ofta tas på vårdcentralen (sänka och reumatoid faktor) som regel inte ger något utslag vid psoriasisartrit - till skillnad från t ex vid reumatoid artrit (ledgångsreumatism). Detta faktum kan i vissa fall leda till en felaktig diagnos eller misstrogenhet från vården, innan man fått träffa en reumatolog.
Behandling
Vid behandling av psoriasisartrit vill man påverka den inflammation som orsakar sjukdomen. Att bromsa sjukdomsprocessen innan ledbrosket förstörts och leden slutar fungera och minska smärtan är de viktigaste målen med behandlingen. Ju tidigare en effektiv behandling påbörjas, desto större är chansen att effekten blir god på lång sikt.
Sjukgymnastik och egen fysisk träning är viktigt och ger god effekt i alla sjukdomsstadier. För de allra flesta är det också nödvändigt med någon form av medicinering. Exempel på detta är inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel (så kallade anti-inflammatoriska läkemedel) och läkemedel som dämpar själva sjukdomsprocessen. Lokala kortisoninjektioner i besvärliga leder, senskidor eller muskelfästen brukar också kunna hjälpa. Antimalariamedel är ett annat sedan länge beprövat preparat, det kan dock ibland försämra psoriasis i huden. Vid mer svårbehandlad sjukdom ger ofta cellhämmande läkemedel i låga doser.
Behandling med biologiska läkemedel kan användas vid psoriasisartrit för att minska ledsmärtor och svullnad och för att bromsa sjukdomsförloppet, när ingen annan behandling haft tillräcklig effekt. Det blir allt vanligare att kombinera flera läkemedel för att uppnå bästa resultat.
Rådgör alltid med din läkare om vilken behandling som är lämplig för just dig.